Kviinge.se - om renovering, inredning och livet i vårt hus

Välkommen
till Kviinge.se

I mars 2009 köpte vi vårt hus, en fd prästgård från 1921. I en stor gammal trädgård står ett stort gult trähus på drygt 300kvm med nio rum och 7 kakelugnar(!). Vi ska sakta men säkert renovera, inreda och pyssla om hus och trädgård. Bloggen hoppas vi ska fungera som inspirationsbank och bollplank och så är du välkommen att ta del av våra renoverings- och inredningsplaner.

Se mer aktuellt på Instagram med #kviingeprästgård.

Kontakta oss:
jonas@kviinge.se
terese@kviinge.se

Follow Kviinge.se

Alla kategorier
Köket
Sal 1
Sal 2 -mittensal
Sal 3 - med målningar
Pigtrappan
Hall
Hall ovanvåning
Sovrum
Barnrum
Tvättstuga
Badrum
Uppvärmning
Trädgården
Husets historia
Keramik
Pyssel & hantverk
Fyndat
Inspiration inne
Inspiration ute
Smakfullt & gott
Blommor & grönt
Jul
Annat
Huset utvändigt
Lekstuga
Glasveranda


mars
februari
januari

2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009


Länkar
Axebo
Bagateller
CaisaK
Designe
Elins stuga
Folkes bygg
Knappologi
Lundagård
Nordingården
Sjunkamossa
Vintage

Ett tidningsurklipp

15 april 2009 kl. 17:28

Husets historia

Text från ett tidningsurklipp vi fått låna av en vänlig dam i byn, tack Doris! Spännande att få veta lite mer om husets historia.

Tyvärr vet vi inte tidning och datum på artikeln.

"1920 var ett byggandets år:
Kviinge fick kommunalhus, lärarbostad och prästgård

1920 var ett byggandets år i Kviinge. Under året påbörjades inte mindre än tre byggnader, prästgården, lärarbostaden och ett nytt kommunalhus. Kyrkoherde Hasslow skriver i sin församlingsbok att "byggnaderna upphördes på en tid då priset på materialer såväl som arbetskostnader stodo som allra högst".

Kyrkoherde Hasslow skriver: "Den nya prästgården, som beslutades å syn den 3 november 1917 och skulle ha byggts färdig påföljande år, varmed dock genom Kungl. Maj:ts medgivande lämnats uppskov i två år, började byggas år 1920. Boningshusets södra fasad förlades 4,5 meter norr om det gamla.
Det första spadtaget togs den 4 mars av Nils Ringström och Nils Persson, vilka utförde grundläggningsarbetet. Vid grundgrävningen till det nya bostadshuset påträffades rester av tegelgolv, som tillhört det boningshus, vilket legat här intill 1730-talet. Under tegelgolven fanns ett lager av halm, förkolnat genom det av trycket uppkomna värmet, även så funno rester av halvbränd ved.

Kristid
Efter ritning av stadsarkitekt P L Håkansson i Kristianstad i gammaldags stil uppfördes huset av byggmästare L Larssson i Knislinge. På grund av svårigheter att under rådande kristid erhålla en del material tog byggandet längre tid än beräknat var och först i början av maj 1921 kunde inflyttning ske. Från det gamla huset överlyttades de i salen befintliga målningarna vilka placerades i det sydvästra hörnrummet i det nybyggda huset, dels en gammal kakelugn, som för sitt antikvitetsvärde behölls.
Samtidigt med prästgården, byggdes ett bostadshus åt lärarpersonalen i Kviinge folkskola och den förut i skolhuset befintliga lärarebostaden omändrades till en lärosal åt folkskolans nedre klasser. Den sedan flera år brännande frågan omlokal åt mellanskolan blev på det sättet löst. Arbetet utfördes av byggmästaren Sven Håkansson i Hjärsås efter ritning av byggmästaren L Larssson.
Därjämte byggdes även år 1920 det nya kommunalhuset, som skulle komma att lämna en utmärkt lokal för det kulturella arbetet i församlingen. Arbetet utfördes av nämnde Sven Håkansson efter en av direktör Sven Svensson i Kviinge uppgjord ritning.

Timmer
Timmer till såväl lärarbostaden som kommunalhuset erhölls till stor del av vad som blev över från prästgårdsbygget, och Kviinge församling tillbytte sig det av pastoratet på det sättet, att lantbrukarna i Kviinge socken utan ersättning körde allt timret först från skogen till sågen och sedan till de olika byggnadsplatserna.
Enär alla övriga materialer till samtliga byggnader anskaffades av utsedda kommittéer hade dessa därmed ett drygt arbete som mest påvilade direktör Sven Svensson, friherre Arvid de Geer och församlingens kyrkoherde och byggnaderna uppfördes på en tid då priserna på materialer såväl som arbetskostnader stodo som allra högst (till kommunalhuset hade genom frivilliga gåvor och bassarer insamlats omkring 7 000 kr varmed något mer än en fjärdedel av byggnadskostnaderna täcktes).
Den 4 december höll kommunalhuset invigningsfest. Efter ett musiknummer inleddes festen med ett tal av kommunalnämndens ordförande friherre Arvid de Geer, som började med jämförelse mellan livet i Sverige under stenåldern och nuvarande tid och därvid uttalade en undran hur en stenåldersmänniska skulle känna sig när han sågo det förhållande som äro nu. Kanske skulle en sådan med tanke på våra politiska strider säga "i striden rätt dra nu också". I övrigt förekom sång, uppläsning av poem samt flera tablåer och musiknummer."